Artikeltips: Scientific Objectivity and E. B. Titchener's Experimental Psychology

Det här blir ett kort inlägg men jag kände mig manad. Isis, en tidsskrift som ges ut av the History of Science Society, har ofta bra artiklar om vetenskaphistoria och ibland har man tur och hittar någon om psykologi. En av dessa är Christopher Greens artikel om psykologen Edward Bradford Titchener och hans experimentella psykologi runt sekelskiftet (se fotnot 1 för fullständig referens), här är abstracten:

Lorraine Daston and Peter Galison’s recent book on the history of scientific objectivity showed that, over the course of the nineteenth century, natural scientists of many stripes became intensely concerned with the issue of the distorting influence that their own subjectivities might be having on their observations and representations of nature. At very nearly the same time, experimental psychology arose specifically to investigate scientifically the nature and structure of subjective consciousness. Although Daston and Galison briefly discussed some basic psychological issues—especially the discovery of differences in human color perception—they did not strongly connect the widespread European concern with scientific objectivity to the rise of experimental psychology. This essay critically examines the theoretical and empirical activities of the experimental psychologist who most energetically strove to discover the structure of subjective conscious experience, Edward Bradford Titchener. Titchener’s efforts to produce an objective study of subjectivity reveal important tensions in early experimental psychology and also serve to situate experimental psychology at the center of an important intellectual struggle that was being waged across the natural sciences in the decades surrounding the turn of the twentieth century.

Det finns mycket matnyttigt och tankvärt i artikeln men jag tänker kort fokusera på en sak, nämligen att det här är ytterligare en indikator just på hur vetenskap i allmänhet inte uppstår som ett resultat av unika insikter hos "Stora tänkare" eller som en konsekvens av en allt större utbreddning av en universell, rationell förståelse av världen - två vanliga förklaringsmodeller, som ibland kombineras, när det kommer till att visa på olika discipliners ursprung. Istället tror jag att det är mer produktivt att leta efter grunden i något så tråkigt, något så världsligt, som försök att lösa diverse praktiska och sociala problem. Den experimentella psykologin bör alltså ses som ett svar på de frågor och problematiseringar som var relevanta kring sekelskiftet. Dessutom kan man nog anta att disciplinen troligtvis, på grund av detta världsliga ursprung, har kvar element från den tiden som fortfarande har en starkt influerande roll på dagens experimentella praktik. Inte för att det på något sätt skulle förminska vetenskapens värde, validitet eller effektivitet, men för att det tyder på att kunskap är en del av vår värld, och inte något som befinner i en egen sfär bortom tid och rum, och bör studeras som sådan:

[C]ontrary to a myth whose history and function would repay further study, truth isn't the reward of free spirits, the child of protracted solitude, nor the privilege of those who have succeeded in liberating themselves. Truth is a thing of this world. (2)

1. Green, C., D. (2010) Scientific Objectivity and E. B. Titchener's Experimental Psychology. Isis, 101(4), 697-721.
2. Foucault, M. (2000) Truth and power. I James D. Faubion (red.), Power (s. 131).