Bloggen är inte död, den lever bara inte för tillfället

På grund av saker som händer runtomkring så har jag inte hunnit skriva särskilt mycket här, trots att det finns så spännande händelser att skriva om. Det kommer bli bättring alldeles snart hoppas jag, tills dess får vi alla försöka hålla ut! Som plåster på såren så kan vi begrunda Heideggers kloka (?) reflektion över objektens realitet. 

Återkomsten!

Tro det eller ej men har jag inte gett upp bloggen utan jag har bara haft extremt mycket runt omkring att fixa innan jag känt att jag har tid att skriva här med. Men nu ska det bli ändring på det!
Som en liten ursäkt så har jag tänkt att jag skall lägga upp en av de anledningar till att jag inte skrivit så mycket, nämligen min examensuppsats. Här är min abstract (vilken härlig mening att få skriva).

Fastän psykologer och psykologins ställning i samhället ofta sägs ha förändrats så finns det väldigt lite forskning gjord på yrket. Särskilt saknas det studier som inriktar sig på att undersöka omdaningar i den svenska psykologprofessionen över tid. Syftet med uppsatsen är att granska, beskriva och analysera den svenska psykologprofessionen mellan åren 1990 och 2010. Studiens empiriska material utgörs av de nummer av Psykologtidningen, vilket är Svenska Psykologförbundets officiella tidning, som utgivits under dessa år. Dessa har analyserats med hjälp av en diskursanalytisk ansats som utgår från de metoder och teorier som den franska historikern och filosofen Michel Foucault utarbetade. Som analysredskap har även Foucaults begrepp styrningsmentalitet (eng.governmentality) använts för att kunna positionera fynden i ett större historiskt perspektiv.  

Resultatet visar på att diskursen om psykologprofessionen har genomgått ett antal förändringar sedan början av nittiotalet. Den dominanta ställning som psykoterapeutpositionen haft sedan 1980-talet har börjat luckras upp och i dess ställe har nya yrkesuppgifter såsom testning, handledning och chefskap vuxit fram med konsekvensen att yrket blivit mer heterogent. Det har även skett en förskjutning i fokus från vikten av att inrikta sig på att behandla psykisk ohälsa till att främja hälsa, vilket medfört att man börjat röra sig bort från de psykiatriska verksamheterna. Istället framhävs vikten av att arbeta inom förebyggande verksamheter såsom vårdcentraler, skolor och företagshälsor.  Utöver detta har yrket omformulerat sitt förhållande till det omgivande samhället. Sedan mitten på 1990-talet så har det börjat ses allt mindre självklart att psykologer skall arbeta inom den offentliga sektorn. Psykologkåren har även försökt anpassa yrkesrollen till att bli mer gångbar i media. Dessutom har man börjat uttrycka psykologins förtjänster i mer ekonomiska termer, i syfte att konkret kunna visa på ens nytta för samhället. Slutligen har synen på yrkets kunskapsgrund skiftat då psykoanalysen tappat i inflytande. Istället har en mängd andra teorier och modeller brett ut sig med implikationer för yrkets vetenskapsfilosofiska antaganden. Samtidigt har det skett en mer praktisk och politisk kodifiering av vilka former av kunskap som ses som trovärdiga, i och med etablerandet av en specialistordning samt den omskakande debatten om evidensbasering. Dessa händelser har påverkat vilken forskning som ses som tillförlitlig för psykologens arbetsutövning.  

Förändringarna gällande diskursen kring psykologyrket kan förstås i ljuset av en förskjutning i den dominerande styrningsmentaliteten i det svenska samhället, från en välfärdbaserad till en neoliberal styrningsform. Detta har medfört att psykologprofessionen har haft nya samhälleliga krav och behov att förhålla sig till, mot vilka man har artikulerat sin samtida yrkesutövning.

Uppsatsen är lång men, om jag får säga det själv, ändå hyfsat lättläst och kan nog vara intressant för alla de som intresserar sig för psykologi och psykologyrket i Sverige. Den går att hämta hem här. 

Ett spontant lov

Tänkte jag bara ska säga att jag inte slutat utan det har helt enkelt varit väldigt mycket att göra på sistone vilket har gjort att jag inte uppdaterat på ett tag, men det kommer! Bland annat har jag tänkt att recensera Saving the modern soul: therapy, emotions and the culture of self-help. Men fram tills dess kan man alltid läsa en klassiker inom vetenskapssociologi: Some elements of a sociology of translation: domestication of the scallops and the fishermen of St Brieuc Bay. Rekommenderas varmt!

A new hope(?)

Jag har äntligen bestämt mig för att ta tag i det här att ha en blogg: delvis för att ha ett sätt som tvingar mig att strukturera tankar, delvis för, som The Neuro Times säger:

[W]riting was one of those activities that required diligence, persistence
and above-all continual practice. Those last qualities are the ones that I think
deserve further consideration, as they are undoubtedly the best reason to
blog.

Med det sagt så förklarar jag bloggen startad. Och angående namnet så är det både ett tecken på min frankofili, då namnet är taget från Proust, samt på mitt intresse av historia vilket troligtvis kommer utgöra en stor del av bloggens innehåll.
Poängen med bloggen är då helt enkelt att utgöra en plats för inlägg kring diverse ämnen, men oftast om psykologi, vetenskap, historia, samhället och kultur i en hemmagjord kompott. Bokrecensioner, artikelsammanfattningar, nyhetsklipp med mera kommer alla utgöra själva basen i bloggen, tillsammans med egensnickrade kommentarer och funderingar.